Fråga om Vulgatanöversättningen

Jag skulle vilja veta lite mer om den katolska översättningen Vulgata.

Svar

Frågan angående Vulgata är till vissa delar redan besvarade i våra artiklar som du kan ladda ner gratis från vår hemsida och läsa. Läs t.ex. Herren har bevarat sitt ord och Har den kristna kyrkan traderat fel text under närmare 1500 år? samt Vilken Bibel? Men vi skall försöka sammanfatta lite kort om Vulgata. Det är sant att vi har den latinska Vulgata översättningen från 400-talet av Hieronymus, som var en revidering av den gamla latinska översättningen. I GT utgick Hieronymus från Septuaginta men även från den hebreiska texten. I NT tog Hieronymus hänsyn både till Alexandrinsk och Bysantinsk text samt i viss mån också till den västliga läsarten. Detta faktum finns kvar även i utgåvor av den latinska Vulgatabibeln som kommit ut efter 1592-93.
Den latinska Vulgatabibeln har genomgått flera revideringar förutom Hieronymus utgåva på 400-talet. Olika revideringsförsök gjordes på 800, 1000 och 1200-talet och till sist flera revideringar på 1500-talet. Den officiella versionen som gavs ut 1592-93 är inte den samma som Hieronymus gav ut på 400-talet.
Om man jämför Vulgatautgåvan från 1592-93 med Textus Receptus (TR) och Alexandrinsk text (Alex) i NT, så ligger Vulgata på en skala från 0 till 1000 avvikelser på cirka 500. Det vill säga att Vulgata avviker lika mycket från TR som från Alex. på cirka 1000 viktiga ställen. Den latinska Vulgata översättningen är en mix av flera källor.
När det gäller översättningen i GT är det lätt att konstatera att Vulgata har följt den grekiska översättningen Septuaginta och inte den hebreiska texten. Men ibland har den latinska översättningen inte följt vare sig den hebreiska grundtexten eller Septuaginta utan har följt någonting annat.
Det är också ett känt faktum att Hieronymus inte ansåg att apokryferna skulle höra till GT, men han fick då order från påven att de skulle vara med. Sålunda är den latinska Vulgata översättningen en mix från flera källor både i GT och i NT och kyrkopolitiska hänsynstaganden har fått påverka denna översättning. Enligt vårt sätt att se på saken är det inte bara ålder som skall få avgöra om det är en viktig handskrift eller inte. Reformatorerna kände till Vaticanus men använde den inte och att vi sedan har funnit Sinaiticus på 1800-talet är inte något stort textfynd anser vi. Den är så slarvigt skriven att ingen borde fästa någon vikt vid den.