Nyhetsbrev oktober 2009

Hela Karl XII:s Bibel på hemsidan

Välkommen till Reformationsbibelsällskapets nyhetsbrev. Vi har som svar på mångas önskemål skannat in hela Karl XII:s Bibel och den finns nu att ladda ner gratis från vår hemsida i form av en pdf-fil som man kan läsa i gratisprogrammet Adobe Reader. Detta är en skannad text av Karl XII:s Bibel. Texten är ”fotograferad” som en bild, vilket innebär att man kan se exakt vad det står. Därefter är texten OCR-behandlad för att göra texten sökbar. Men eftersom tryckkvalitén är ojämn och inte så bra på alla sidor hittar datorns sökmotor inte alltid ett specifikt ord på vissa sidor. I programmet Adobe Reader söker man text med tangentkombinationen Ctrl+F. Vill man ha en lista på alla gånger ordet förekommer så använder man tangentkombinationen Skift+Ctrl+F. Det är tillåtet att kopiera text och skriva ut texten men inte ändra. Vill man anpassa utskriften till A4-format, väljer man i utskriftrutan vid texten ”sidskala” anpassa till utskriftmarginaler och då förstoras texten till A4-format. Hela Karl XII:s Bibel är en stor fil och därför rekommenderar vi att man laddar ner filen till datorns hårddisk, för att det skall gå snabbare när man söker text.

På hemsidan finns nu också ytterligare ett elektroniskt pdf-dokument av Karl XII:s Bibel, Gamla Testamentet. Denna elektroniska pdf-fil är textbaserad. Det innebär att den skannade texten har blivit omvandlad till ren text, som man kan kopiera och klistra in i sitt dokument. Det är Tero Hämäläinen som har OCR-behandlat och rättat texten. Han har gett sitt tillstånd att detta pdf-dokument får finnas på Reformationsbibelns hemsida. Om man är osäker ifall stavningen har blivit rätt kan man kontrollera texten med den skannade versionen. Hittar ni fel är Tero tacksam ifall ni skickar dessa rättelser direkt till honom på e-mail:

The Interlinear Greek-English NT

Vi har även skannat in en The Interlinear Greek-English, New Testament. Det är Stefanus utgåva från 1550, vilket ligger till grund för Reformationsbibelns översättningsarbete i Nya Testamentet. Denna bok finns nu även på vår hemsida. Med hänsyn till copyright etc. så är det tillåtet att tillhandahålla båda dessa böcker elektroniskt. Boken innehåller även ett lexikon och noter längst ner på varje sida, som uppmärksammar skillnaderna som finns mellan de olika grekiska grundtexterna. Om det finns en skillnad så anges det i noterna med bokstäver t.ex. den bibelversen som är utelämnad i Matt. 17:21. Vid detta bibelställe anges ett minustecken och följande bokstäver i noterna längst ner på sidan T(TrA). Bokstäverna står för olika tryckta textutgåvor. Här följer en fullständig lista:

G = Griesbach 1805

L = Lachmann 1842 - 1850

T = Tischendorf 1865 - 1895

Tr = Tregelles 1857 - 1872

A = Alford 1862 - 1871

W = Wordsworth 1870

S = von Soden 1902 - 1910

We = Weiss 1894 - 1900

H = Westcott och Hort 1881 - 1886

Wy = Weymouth 1886

E = Elzevir 1624 (Textus Receptus)

Endast denna tryckta textutgåva (Elzevir) av ovanstående utgåvor är i harmoni med tidigare utgåvor av Textus Receptus och är samma text som Stefanus utgåva 1550 med mycket små skillnader. Finns det parentestecken så betyder det att den textutgåvan är tveksam till denna vers. Men finns det ingen parentes så är versen utelämnad. Det betyder att Tischendorf har utelämnat Matt. 17:21 och att Tregelles och Alford är tveksamma till versen. De andra tryckta textutgåvorna har tagit med versen. Tittar vi sedan på Apg. 24:24, så tillägger Nestle/Alands och United Bible Societys grekiska grundtext Jesus på slutet. Här finns vid fotnoterna längst ner ett plustecken istället och därefter följande textkombination LT, vilket innebär att Lachmann och Tischendorf har med Jesus i denna vers. Men saknas i alla de andra tryckta textutgåvorna.

Vi har OCR-behandlat texten på engelska, så det går att söka på engelska ord. Man söker med samma tangentkombination som vi angav för Karl XII:s Bibel. Trots att vi har komprimerat denna bok, så är det en stor fil och vi rekommenderar att man laddar ner hela boken till hårddisken på datorn. Alla dessa elektroniska böcker finns under rubriken Bibeln på hemsidan.

Andra upplagan av Nya Testamentet

Vi är nu äntligen klara med alla justeringar och rättningar på andra upplagan av Nya Testamentet. Det har tagit mer tid än vi trodde, mer än tio månader och vi fick avsätta mer resurser på detta arbete än vi hade tänkt från början. En av orsakerna är att vi har fått in många rättelser och justeringar, samt många förslag på fotnotstext. Det mesta handlar om att förbättra svenskan. Vi har sammanställt alla dessa rättelser och vi har tagit hänsyn till alla synpunkter. Alla synpunkter som gör att svenskan blir bättre eller att vi kommer närmare grundtexten har vi tagit med. Men andra förslag som inte överensstämmer med grundtexten eller som vill ha med ord som visserligen förekommer i en översättning men saknas i grundtexten har vi inte tagit med.

Dessutom kommer vi nu i andra upplagan att införa en ny typ av fotnotstext. Det blir under varje vers där det finns skillnad mellan de grekiska grundtexterna Textus Receptus (TR) och den grundtexten som utgår ifrån minoritetstexten. En fotnot kommer att finnas på de flesta sidor och den vanligaste formulering är: ”NU utelämnar...” Bokstäverna står för följande: N = Nestle-Alands utgåva som Svenska Folkbibeln använt och U = United Bible Societys utgåva som Bibel 2000 använt. Dessa två grundtexter förkortas med NU och båda använder samma grekiska text, vilket var ett faktum redan med Nestle/Alands 26 utgåva 1979 och UBS tredje utgåva 1975. Även Nestle/Alands sista utgåva nummer 27 och UBS fjärde utgåva använder samma grekiska text som den föregående. Denna jämförelse som vi nu har gjort har efterfrågats av många ända sedan början av 1990-talet. Denna svenska bibelutgåva blir därmed unik, eftersom en sådan jämförelse inte har gjorts tidigare i Sverige. Det mesta av fotnotstexten är hämtat från de fotnoter som finns i New King James Version, samt från vår egen sammanställning som fanns i Vilken Bibel? Det handlar om mer än 1000 skillnader! På vissa ställen är det kanske bara ett ord som är utlämnat i NU. Låt oss ta ett exempel från Upp. 17:16, vi citerar Reformationsbibeln: Och de tio horn som du har sett på* vilddjuret, de skall hata skökan och göra henne öde och naken, och de skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. fotnot *NU: och. Skillnaden här är endast att det står på i Reformationsbibeln och i NU står det och. Det kan tyckas vara en liten skillnad. På många ställen i Bibeln när flera saker uppräknas så har ordet och blivit ersatt av ett kommatecken för att göra det mer lättläst. Betydelsen blir ju densamma. Men här ger utelämningen av och en annan läsförståelse. Reformationsbibeln säger att de tio hornen fanns på vilddjuret, men NU säger: de tio horn som du har sett och vilddjuret. I NU uppfattar man det som att han såg tio horn och vilddjuret. Grundtexten i NU öppnar upp för en annan förståelse av texten.

Det kan även förekomma grundtextskillnader som man inte alltid hittar när man jämför olika bibelöversättningar. Låt oss ta ett exempel. I Matt. 15:16 så saknas Jesus i NU och finns därmed varken i Åkesons eller 1917 års översättning. Men både Folkbibeln och Bibel 2000 har här med Jesus. Ibland gör dessa två bibelöversättningar så med namn, att om de tycker syftningen är klar så väljer de ibland att skriva namnet istället för t.ex. han. Här finns det en grundtextskillnad men den syns inte i Folkbibeln och Bibel 2000. Det finns också exempel på bibelställen där namnet Jesus är utelämnat i NU och där Folkbibeln har med namnet Jesus men inte Bibel 2000.

Det kan finnas tveksamma bibelställen som Mark. 9:42. Så här står det i Reformationsbibeln: Och den som förför en av dessa små, som tror på mig,… Fotnotstexten i andra upplagan är följande: *NU är tveksam till orden: på mig. Orden är därför satta inom parentes. Därför saknas dessa ord i 1917, Åkeson, Giertz, Hedegård och Bibel 2000. Men Folkbibeln har bedömt dessa ord som äkta och har inkluderat dem i sin text och därmed följt Textus Receptus. Det finns också bibelställen som t.ex. Upp. 5:5 citat Reformationsbibeln: Se, lejonet av Juda stam, Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och bryta dess sju insegel. Fotnot: *NU utelämnar: bryta. Här har Bibel 2000 och Åkeson följdriktigt utelämnat bryta eftersom deras grundtext utelämnar det ordet. Men 1917 har med det ordet och även Folkbibeln har valt att inte följa NU utan istället Textus Receptus.

Det finns också några få grundtextskillnader där de flesta svenska översättningar inte har följt NU, men vi har tagit med grundtextskillnaden eftersom den finns i NU, och utgör därmed exempel på bibelställen där de svenska översättningarna har följt Textus Receptus istället. Dessa fotnotstexter över grundtextskillnader gör inte anspråk på att vara en komplett förteckning, men vi har försökt att få med det mesta som är väsentligt.

Det kommer att bli uppenbart för bibelläsaren att skillnaderna är omfattande och mycket betydelsefulla på flera ställen. Jesu Gudom försvagas t.ex. i NU och många bibelställen ger en annan läsförståelse med NU.

Layoutarbetet pågår just nu för fullt där vi för in alla förslag till förändringar. När layouten är klar kommer vi att lägga ut det nya förslaget på vår hemsida. Observera att detta är ett förslag och förändringar kan bli aktuella ända fram tills det är dags för tryckning. Samtidigt jobbar våra grekiskkunniga medarbetare med några svåra bibelversar. Dessutom jobbar andra med att granska den andra upplagan. Vår målsättning är att försöka vara klara med allt arbete ungefär vid årsskiftet. Därefter blir det aktuellt med tryckning förmodligen både i A5-format och därefter förhoppningsvis också pocketformat. Vi återkommer mer om detta när andra upplagan är färdig för tryckning.

Kort historik över den Hebreiska Bibeln

I samband med vårt översättningsarbete i GT har vi sedan flera år tillbaka noterat skillnader mellan olika hebreiska grundtexter och mellan olika översättningar. Vi har i föregående nyhetsbrev rapporterat något från det som nu finns samlat i denna artikel. Artikeln finns bland våra artiklar på hemsidan och kan laddas ner gratis som alla våra andra artiklar. Vi saxar nu något från denna artikel:

Den viktigaste utgåvan av GT på hebreiska som publicerades före 1900-talet var den andra rabbinska Bibeln utgiven av Bomberg 1524-25. Redaktör Ben Chayyim använde pengar han hade fått av Bomberg, och lade ner många års arbete på att samla och sammanställa så många handskrifter av GT som möjligt från hela världen, och satte ihop dem till en fullständig Bibel. Ben Chayyim var en jude som senare blev kristen. Majoriteten av alla tillgängliga handskrifter kom att ligga till grund för denna andra rabbinerbibel. Chayyim var den förste som presenterade en fullständig Masorah och det var den enda auktoriserade masoretiska recensionen och med tiden blev det GT:s ”Textus Receptus”. Då den handskriftliga masoran ofta är svårbegriplig och mångtydig genom en mängd förkortningar och besynnerliga tecken, var detta Ben Chayyims arbete högst värdefullt. Den publicerades och trycktes om i ett flertal välkända utgåvor sådana som Plantin 1566, Hutter 1587, Buxdorf 1616, Athias 1611, Leusden 1667, van der Hooght 1705, Kennicott 1780, Letteris 1852, och Ginsburg 1894/1998 och användes som grund för det GT som lästes av flera översättare från reformationstiden. Denna andra rabbinerbibel kom att dominera under mer än 400 år och var den obestridda hebreiska grundtext som användes av många däribland översättarna till King James Version som kom ut 1611, men som stavningsreviderades 1769 av Benjamin Blaney som de flesta använder idag. Denna översättning har konsekvent följt den andra rabbinska Bibeln utgiven av Bomberg 1524-25. Det är denna översättning som Svenska Reformationsbibeln utgår ifrån. Gemensamt för de hittills nämnda hebreiska utgåvorna är att de inte baseras på en enda källa, en enda handskrift, utan på många handskrifter.

Textforskarna överger Bombergs andra utgåva för GT efter 400 år

På samma sätt som textforskarna i slutet av 1800-talet genom textkritik försökte återgå till en förmodad äldre text i Nya testamentet, ville man göra detsamma även i Gamla testamentet. Under 1900-talet övergav man den andra rabbinerbibeln, som varit i bruk i över 400 år och som av många ansågs vara ”Textus Receptus” för Gamla testamentet. Mannen som man brukar förknippa med denna förändring i urval av text heter Rudolf Kittel. Kittels första två upplagor var baserade på rabbinerbibeln, dvs. Bombergs andra utgåva. Men den tredje upplagan från 1929-1937, som kallas BHK, Biblia Hebraica Kittel, var baserad på Leningrad-texten, B 19A. Han ville ge ut en hebreisk text som baserades enbart på en handskrift, nämligen den äldsta tillgängliga som innehåller hela Gamla testamentets hebreiska text, den s.k. Codex Leningradensis, från 1008 e. Kr, (Aleppokodexen från 925 är inte komplett). Leningradkodexen hör till den s.k. Ben Asher-familjen. Eftersom denna gamla handskrift fick en sådan auktoriserad ställning så kom det också att innebära att man permanentade fel som fanns i denna handskrift. Men för dagens textforskare, både i Gamla och Nya Testamentet, gäller denna tes att äldst är bäst.

Wurtembergs Bibelsällskap i Stuttgart (numera Tyska Bibelsällskapet) har 1967/77 gett ut en revidering av Kittels tredje utgåva, som heter Biblia Hebraica Stuttgartensia. Redaktörer för denna utgivning är Karl Elliger och Wilhelm Rudolph, och brukar förkortas BHS. Både BHK och BHS har Leningradkodexen som grund. Därefter har ytterligare fem upplagor kommit ut. Den fjärde upplagan av BHS som kom ut 1990 har också påverkat Bibel 2000.

Tyska bibelsällskapet i Stuttgart, som är medlem i UBS, United Bible Society, har också separat gett ut Den stora Masora tillsammans med The Pontifical Bible Institute i Rom. Detta samarbete blev möjligt, efter att Romersk katolska kyrkan på 1960-talet bestämde sig för att samarbeta med de övriga bibelsällskapen, samt att de protestantiska bibelsällskapen inom UBS accepterade Vatikanens krav att ta bort förbudet att ge ut de Apokryfiska böckerna.

Gemensamt för BHK och BHS är att de förutom texten från handskriften i fråga också trycker en kritisk apparat, i vilken förtecknas andra läsarter som finns i andra hebreiska handskrifter och/eller som omvittnas av någon eller flera av de antika översättningarna, t.ex. Septuaginta, Peshitta, Vulgata. Där finns också ett antal fall där utgivarna föreslår ändringar som inte (hittills) har funnit stöd i några fynd av handskrifter eller via de gamla översättningarna. Allt detta görs för att möjliggöra för användaren att själv ta ställning till hur den ursprungliga texten kan ha sett ut.

Det finns också tryckta judiska biblar som inte utgår från andra rabbinerbibeln och inte heller från Leningradkodexen och som inte heller innehåller någon textkritisk apparat. Ett exempel är det projektet där man utgår ifrån Aleppokodexen från 925 e. Kr.

Kritik mot den nya hebreiska grundtexten

Det finns en del som är kritiska till denna nya hebreiska text, både BHK och BHS, eftersom de menar att den hebreiska texten har förändrats på många ställen och att man lägger för stor vikt vid en enda handskrift bara för att den för närvarande är äldst. En del hävdar att det rör sig om cirka 20 000 skillnader mellan Bombergs andra utgåva och BHK/BHS, dock är många av dessa mycket små och obetydliga. Andra hävdar att det endast finns åtta viktiga skillnader mellan dessa olika hebreiska texter. Dessa bibelställen är: Ordspråksboken 8:16, Jesaja 10:16, 27:2, 38:14, Jeremia 34:1, Hesekiel 30:18, Sefanja 3:5, Malaki 1:12. Det finns ingen som vi känner till som har gjort en noggrann jämförelse mellan dessa hebreiska texter. Med hänsyn till redan konstaterade skillnader i GT är det mycket sannolikt att skillnader av väsentlig art är betydligt fler än åtta bibelställen. Skillnaderna blir dessutom betydligt fler i GT i många Biblar, eftersom många översättningar även tar hänsyn till de antika översättningarna såsom Septuaginta, Peshitta, Vulgata etc, vilket Bibel 2000 och 1917 har gjort. Eftersom Svenska Folkbibeln har reviderat 1917 förekommer det även i denna översättning.

Elektroniska bibelstudieprogram

Eftersom databaserade bibelstudieprogram har blivit mycket populära och alltfler kristna väljer att använda dessa dataprogram för sina studier, har vi valt att ta med lite information om detta. Det finns idag flera databaserade bibelstudieprogram och vi kommer endast att nämna några av dem. Ett känt program heter Logikos, finns på svenska, och dess efterföljare heter Libronix. Sedan finns det ett annat känt program som heter e-Sword, som man kan ladda ner gratis via Internet. Till sist vill vi också nämna programmet Online Bible, som man också kan ladda ner gratis via Internet. Gemensamt för dessa program är att man kan välja King James Bibeln och få Strongs nummer inbäddat i texten. Genom att välja ett av strongs nummer så kan man se vad just det hebreiska ordet har för betydelse. Man får också en förteckning på olika alternativ, som det hebreiska ordet kan betyda. Om man vill kontrollera en bibelöversättning och vill använda sig av någon av dessa databaserade bibelstudieprogram och väljer King James Version med Strongs nummer inbäddat, så kan man förledas att tro att det är samma masoretiska hebreiska grundtext som dessa program utgår ifrån och att det är samma hebreiska text som översättarna till King James Version använde. Men så är inte alltid fallet.

Vid en jämförelse av tre av dessa elektroniska bibelstudieprogram så visar det sig när det finns skillnader i hebreisk grundtext att Logikos och Online Bible stämmer överens i enlighet med BHS. De elektroniska bibelstudieprogrammen Logikos och Libronix har en hebreisk text som nära ansluter till BHS från 1983-84. I Libronix har även en viss jämförelse gjorts med BHK. Det elektroniska bibelstudieprogrammet Online Bible utgår ifrån BHK 1937 samt BHS 1967/77. Men e-Sword har använt en hebreisk text som kallas Koren Tanach unpointed. Den hebreiska texten i e-Sword stämmer bättre med King James Version, KJV. När det finns avvikelser så har Logikos/Online Bible ett strongs nummer och e-Sword ett annat. Detta är viktigt att känna till. Skall man kontrollera t.ex. King James Version är det sålunda bättre att använda e-Sword. Skillnader som man sålunda kan upptäcka vid en jämförelse mellan Logikos, Libronix eller Bible Onlines hebreiska text, inbäddat i KJV med Strongs nummer behöver i själva verket inte vara något fel i KJV utan kan bero på att KJV har utgått ifrån en annan grundtext än vad dagens bibelöversättningar gör. Några skillnader mellan Koren Tanach unpointed i e-Sword och Bombergs andra rabbinerbibel som låg till grund för KJV har vi hitintills inte hittat i vårt jämförelsearbete i Gamla Testamentet utan de stämmer mycket väl överens med varandra.

Några exempel på skillnader mellan hebreiska grundtexter i de elektroniska bibelstudieprogrammen

1 Mos 30:11 Namnet Gad betyder ”en skara” enligt KJV och Strong i e-Sword. Det hebreiska ordet är gaw-dad med numret 1413 i e-Sword men har strongs nummer 1409 i Online Bible och Logikos, vilket är det hebreiska ordet gawd. 1413 gaw-dad betyder en skara, men 1409 gawd betyder lycka. I de antika översättningarna Septuaginta och Vulgata står det också till lycka. De svenska översättningarna såsom 1917, Åkesson, Folkbibeln och Bibel 2000 har inte följt den hebreiska grundtexten som låg till grund för KJV. Men KJV, NKJV, No97 och NoKJV, KXII samt Svenska Reformationsbibeln (SRB) har översatt det hebreiska ordet gaw-dad, Strongs nummer 1413.

1 Mos 21:18 saknas det hebreiska ordet ty, för eller därför strongs nr 3588 ”ty jag skall göra honom till ett stort folk.” Det saknas i Online Bible, Logikos, 1917, Folkbibeln och Bibel 2000. Men finns i e-Sword, KJV, NKJV, No97 NoKJV, KXII och SRB.

1 Mos 49:6 Vi har här två snarlika grundtextord i hebr. I e-Sword finner vi strongs nr 7791, shoor som betyder mur, enligt KJV. Men i Online Bible och Logikos finns strongs nr 7794 shore som kan betyda oxe. Alla svenska översättningar har översatt det hebreiska ordet Shore till oxar inkl. KXII. Men KJV och No97 NoKJV och SRB har översatt det hebreiska ordet shoor till mur.

Hemsidan är uppdaterad

Besök gärna vår hemsida som innehåller en del nyheter. Vi har lagt ut nya artiklar som man kan ladda ner gratis. Där finns också nya länkar och under rubriken Bibeln finns Karl XII:s Bibel och The Interlinear Greek-English New Testament som också går att ladda ner gratis.

Ekonomiska åtaganden

Vi är mycket tacksamma till alla dem som stödjer oss dels genom förböner och gåvor. Min fru Magdalena är för närvarande anställd för att jobba med att föra in alla rättelser i Nya Testamentet och göra en ny layout dels i A5-format samt förmodligen även en utgåva i pocketformat. I slutet av hösten räknar vi med att andra upplagan skall finnas tillgänglig på vår hemsida. Arbetet i GT kommer parallellt att fortsätta och vi räknar med att även Josua skall finnas på hemsidan innan årsskiftet. Allt material som vi tar fram erbjuder vi gratis på vår hemsida. Om ekonomin tillåter överväger jag att jobba 75% på mitt ordinarie arbete och lägga 25% av min arbetstid på arbetet i Gamla Testamentet. Till de satsningar vi har gjort och som fortsätter i höst behöver vi få in gåvor för att det skall gå att genomföra. Vi är därför mycket tacksamma till alla dem som vill stödja oss i denna angelägna sak. Det är Guds Ord som behöver komma ut i enlighet med den text som varit i oavbruten användning under hela den kristna eran.

Vi vill samtidigt passa på att framföra ett stort tack till dig som har skickat in ekonomiskt stöd till bibelarbetet. Förbön och ekonomiskt stöd är helt avgörande för detta översättningsarbete, som inte har något annat än frivilliga gåvor att stödja sig på. För den som önskar sända in en gåva så är vårt postgirokonto: 33 42 72-2 och bankgiro: 5808-7446. Må Herren välsigna dig rikligen!